maryslash

Jävligt bra film. Det bara är så. Jag är inget Dylan-fan, men filmen berörde. I början satt jag väl mest som ett levande frågetecken, men efter ett tag klarnade det. Filmen var väldigt bra gjord - mixade sex epker av Dylans liv på ungefär 2 timmar. Min favoritdel blev snabbt den när han hade svarta glasögon och var inspelad svart/vit. Kanske för att det var en tjej som spelade honom där (och hon var väldigt lik..), kanske för att hans "one word to the fans" var Astronaut, kanske för att jag kan känna igen mig i det kaoset - utan att varken dricka, knarka eller vara känd.
För en gångs skulle håller jag med pappa - I'm nor there borde verkligen vara med i "1001 filmer du måste se inann du dör".
Fast då får man ju byta namn till "1002 filemr du måste se innan du dör".
Och jag var nära på att skriva in den när jag blev tillsagd...
Förövrigt är verkligen ALLT bäst på bio. Särskillt filmer, men även reklam. Och igår var det bara en trailer. Puss
________________________________________________________________________

När vi gick in på bion första gången (för att hämta ut biljetterna) så var det lite snökaos. Men inte så farligt.
Och det verkade som en film precis hade tagit slut för det kom massa folk som var på väg ut.. Bland alla de människrna var det en tant som jag lade märke till. Hon var nämligen mer fashioncore än jag (okej, inte spec svårt, för alla som jag snckat med är det ju redan klart att jag är punk och iget annat..). Hon hade lila hår med svart underhår, massa klet runt ögonen och en fluffig kjol. Så nästa som kallar mig "emo" borde kalla henne det också..
När vi skulle gå in i salongen så stod det en person framför mig, med långt brunsvart hår och hatt. Jag var säker på att det var en kille, men det visade sig vara en tjej. Så det kan bli..
Jag och pappa kom hem vid tolvtiden, efter att ha kört i totalsnökaos i 30 minuter..

So long.